Symtom på bråck: knölen, de olika typerna och tecknen på att ett bråck behöver vård nu

En mjuk knöl i ljumsken eller vid naveln som blir större när du hostar? Här får du veta hur ett bråck brukar kännas, vilken typ det kan vara och när det inte kan vänta.

Uppdaterad · Källor

Kort svar

Vilka är symtomen på bråck (hernia)?

Det vanligaste symtomet är en mjuk knöl eller utbuktning, oftast i ljumsken, vid naveln eller högst upp på låret. Den blir oftast större när du hostar, krystar eller står, och mindre när du ligger ner. Det kan värka eller kännas tungt och dragande. Ett hiatusbråck (där magsäcken glider upp genom mellangärdet) ger halsbränna i stället för en knöl.

Hälsoinformation, inte medicinsk rådgivning. Din läkare känner till hela din situation; fråga hen om ditt provsvar.

Sida vid sida

Ett vanligt bråck eller ett inklämt (strangulerat) bråck

De flesta bråck är inte akuta, men ett bråck kan fastna och förlora sin blodtillförsel. Här är skillnaderna som visar vilket det handlar om.

Vad du märkerEtt vanligt bråckEtt inklämt eller strangulerat bråck
KnölenMjuk, och blir större när du hostar, krystar eller stårPlötsligt större, fast eller hård, och öm när du tar på den
När du ligger nerBlir oftast mindre eller går tillbakaStannar ute och går inte att trycka tillbaka
SmärtaIngen, eller en värk eller dragande känsla som kommer och gårPlötslig, mycket svår smärta i eller runt knölen eller i magen som inte går över
Huden över knölenSer normal utRöd, mörkare eller har fått en annan färg
MagenKänns normalSvullen eller uppblåst, med illamående eller kräkningar
Bajs och väderSom vanligtDu kan inte bajsa eller släppa väder
FeberNejDu kan ha hög feber
Vad du ska göraKontakta en läkare inom de närmaste veckornaRing ditt lokala nödnummer eller sök dig till en akutmottagning nu

Ett lårbråck (femoralbråck), en liten knöl högst upp på låret som är vanligast hos kvinnor över 50, fastnar oftare än andra bråck, och därför opereras det oftast snart efter att det har upptäckts.

Checklista för symtom på bråck

Bocka för det som stämmer för dig. Kortet visar om dina symtom passar ett bråck med en knöl, ett hiatusbråck eller båda, och markerar tecknen som inte kan vänta. Inget sparas eller skickas någonstans.

Checklista för symtom på bråck

0 av 11 symtom ibockade

Tecken på bråck med knöl0/6
Tecken på hiatusbråck0/5

Bocka för det som stämmer för dig.

Den här checklistan sorterar symtomen i ett mönster för din läkare. Den kan inte ställa diagnosen bråck: det kan bara en läkarundersökning, ibland med en bildundersökning, och andra saker kan ge en knöl eller halsbränna.

Vad är ett bråck, och vilka typer finns det?

Ett bråck (på läkarspråk hernia) uppstår när en del av ett inre organ, till exempel tarmen eller fettvävnad, trycker sig ut genom en svag punkt eller ett glapp i muskulaturen som normalt håller det på plats. Det syns som en knöl eller utbuktning som ofta kommer och går.

TypVarVem får det oftast
Ljumskbråck (inguinalbråck)Ljumsken, ibland ner i pungenMän: den vanligaste typen
Lårbråck (femoralbråck)Högst upp på låret, nära ljumskenKvinnor över 50
Navelbråck (umbilikalbråck)NavelnBebisar, och vuxna som har övervikt eller har varit gravida flera gånger
Ärrbråck (incisionsbråck)Genom ett gammalt operationsärrPersoner som har opererats i magen
Hiatusbråck (hiatushernia)Inuti kroppen, där magsäcken trycks upp genom mellangärdet in i bröstkorgenPersoner över 50, gravida eller personer med övervikt

Ljumskbråck är överlägset vanligast: ungefär 27 % av männen och 3 % av kvinnorna får ett någon gång i livet, och män får det 8 till 10 gånger oftare än kvinnor.

Vilka är symtomen på bråck?

De flesta bråck ger en mjuk knöl eller utbuktning som:

  • blir större när du hostar, nyser, krystar, lyfter eller står länge
  • blir mindre eller försvinner när du ligger ner, eller går att trycka tillbaka försiktigt
  • kan ge värk, sveda eller en tung, dragande känsla, eller inte göra ont alls

Efter typ:

  • Ljumskbråck: en utbuktning i ljumsken, ibland ner i pungen, ofta med obehag som blir värre mot slutet av dagen.
  • Lårbråck: en liten knöl högst upp på låret, ungefär stor som en vindruva, med värk som kommer och går eller obehag när du går.
  • Navelbråck: en mjuk svullnad vid naveln, oftast smärtfri; vuxna kan känna obehag när de hostar eller krystar.
  • Ärrbråck: en utbuktning längs eller nära ett gammalt operationsärr.
  • Hiatusbråck: ingen knöl. Många har inga symtom; andra får halsbränna, sura uppstötningar, uppblåsthet, rapningar, illamående, eller smärta eller svårt att svälja.

Även ett stort bråck kan vara smärtfritt, och smärtan säger inte hur allvarligt det är: det viktiga är om knölen har förändrats.

När är ett bråck akut?

Ibland fastnar ett bråck (inklämt bråck) och kan blockera tarmen, eller så blir det strangulerat, vilket betyder att blodtillförseln stryps. Ett strangulerat bråck kan vara livshotande och behöver opereras direkt.

Ring ditt lokala nödnummer eller sök dig till en akutmottagning nu om du har ett bråck, eller en ny knöl, och:

  • plötslig, mycket svår smärta i eller runt knölen eller i magen som inte går över
  • knölen blir fast, hård eller öm, eller plötsligt blir större
  • knölen inte går att trycka tillbaka när du ligger ner
  • huden över den blir röd, mörk eller får en annan färg
  • du mår illa eller kräks, eller inte kan behålla maten
  • du inte kan bajsa eller släppa väder, eller magen är svullen
  • du har hög feber eller plötsligt blir förvirrad

Kör inte själv. Be någon att skjutsa dig eller ring efter ambulans. Försök inte tvinga tillbaka en hård knöl som gör ont.

Vad orsakar bråck, och vem löper risk?

Ett bråck uppstår när trycket inne i magen möter ett svagt område i bukväggens muskulatur. Det svaga området kan finnas från födseln eller utvecklas med åldern. Sådant som ökar risken:

  • tunga lyft, eller ett arbete med mycket lyft, stående eller gående
  • att krysta på toaletten på grund av förstoppning
  • långvarig hosta, till exempel av rökning
  • övervikt, eller graviditet, särskilt flera graviditeter
  • stigande ålder, och bråck i släkten
  • tidigare operation i magen, även prostataoperation
  • vätska i magen (ascites), till exempel vid leversjukdom

Bebisar har ofta navelbråck eftersom musklerna runt naveln inte har slutit sig ännu. De brukar sluta sig av sig själva senast vid 5 års ålder. Ljumskbråck hos bebisar och barn, som är vanligare hos för tidigt födda, behöver undersökas av en läkare, eftersom de inte sluter sig av sig själva.

Hur ställs diagnosen, och hur behandlas ett bråck?

Diagnos. En läkare kan oftast avgöra det genom att undersöka knölen, ofta medan du står upp och hostar. Om det är oklart kan ultraljud, CT (datortomografi) eller MRI (magnetkamera) visa bråcket.

Bråck hos vuxna går inte över av sig själva, men alla behöver inte opereras direkt:

  • Avvaktan med uppföljning kan passa vid ett litet ljumskbråck som ger få eller inga symtom, med regelbundna kontroller.
  • Operation rekommenderas oftast om bråcket gör ont, växer, påverkar vardagen eller är ett lårbråck, eftersom lårbråck oftare fastnar.

Operationen. Kirurgen trycker tillbaka utbuktningen och sluter den svaga punkten, ofta med ett tunt nät (mesh), antingen genom ett större snitt (öppen operation) eller några små snitt (titthålsoperation). Den tar oftast 30 till 90 minuter, och många kan åka hem samma dag.

Återhämtning. Full återhämtning tar oftast 4 till 6 veckor. De flesta är tillbaka på jobbet efter 1 till 2 veckor, eller upp till 6 veckor vid ett jobb med tunga lyft, och bör undvika tunga lyft i minst 4 till 6 veckor. Fråga din kirurg när du kan köra bil. Ett bråck kan komma tillbaka efter operationen, så följ de råd du får.

Ett stödbälte eller bråckband kan lindra obehaget för en del, men lagar inte bråcket: fråga din läkare innan du använder ett.

Vad hjälper vid hiatusbråck?

Ett hiatusbråck behöver ofta ingen behandling om det inte ger besvär. Om du har halsbränna eller sura uppstötningar hjälper ofta de här förändringarna:

  • ät mindre portioner och oftare
  • ät inte under de sista 3 eller 4 timmarna innan du går och lägger dig
  • höj huvudändan på sängen 10 till 20 cm
  • gå ner i vikt om du har övervikt, och undvik kläder som sitter åt runt midjan
  • sluta röka, drick mindre alkohol och undvik mat som sätter i gång besvären

På apoteket kan du få förslag på läkemedel för tillfällig lindring, till exempel antacida (syraneutraliserande medel) eller alginater. Om de inte hjälper kan en läkare skriva ut starkare läkemedel som minskar magsyran. Operation övervägs bara om andra behandlingar inte har hjälpt och symtomen fortsätter att vara mycket svåra.

Kontakta en läkare samma dag om du har svårt att svälja, kräks gång på gång, kräks blod, går ner i vikt utan att försöka eller har ont i övre delen av magen.

Kan man förebygga bråck?

Du kan inte alltid förebygga ett bråck, men du kan minska risken och hindra att ett bråck blir värre:

  • Lyft säkert: böj på knäna, håll bördan nära kroppen och be om hjälp med tunga saker.
  • Undvik att krysta på toaletten: ät mycket fibrer och drick tillräckligt så att avföringen blir mjuk.
  • Kontakta en läkare om du har hosta som inte blir bättre eller som kommer tillbaka.
  • Håll en hälsosam vikt och var aktiv: ungefär 150 minuter måttlig fysisk aktivitet i veckan.
  • Sluta röka, vilket också hjälper mot hosta och läkningen efter en operation.

Om du redan har ett bråck, fråga din läkare vilka aktiviteter som är säkra tills det har opererats.

När du ska söka vård

Boka en tid

  • Du märker en ny knöl eller utbuktning i ljumsken, vid naveln, på låret eller nära ett ärr, även om den inte gör ont.
  • En bråckknöl blir större, gör mer ont eller blir svårare att trycka tillbaka: kontakta en läkare inom några dagar.
  • En liten knöl högst upp på låret, särskilt hos en kvinna över 50: kontakta en läkare snart, eftersom lårbråck oftare fastnar.
  • Ett navelbråck hos ett barn som finns kvar vid 5 års ålder, eller varje knöl i ljumsken hos en bebis eller ett barn.
  • Halsbränna eller sura uppstötningar som varar mer än 3 veckor, är mycket svåra eller inte blir bättre av läkemedel från apoteket.

Sök akut hjälp nu (ring ditt lokala nödnummer) om någon med ett bråck eller en ny knöl har:

  • plötslig, mycket svår smärta i eller runt knölen eller i magen som inte går över
  • en knöl som har blivit fast, öm, röd eller mörkare, eller som inte går att trycka tillbaka
  • kräkningar, eller stopp så att det inte går att bajsa eller släppa väder
  • hög feber, eller plötslig förvirring

De flesta bråck är inte akuta och kan åtgärdas med en planerad operation. Ett inklämt bråck är annorlunda: det behöver opereras snabbt. Vänta inte på att smärtan ska gå över, tvinga inte tillbaka knölen och kör inte själv.

Hittat en knöl och osäker på vad det är? Prata igenom det.

Saluvo lyssnar på dina symtom med dina egna ord och på ditt eget språk, kontrollerar först om det finns varningstecken och berättar vilken läkare du bör träffa och hur snart. Saluvo kan också hjälpa dig att förbereda frågor till din kirurg.

Fråga om mina symtom

Gratis att börja. Beskriv hur du mår med dina egna ord och på ditt eget språk.

Vanliga frågor

  • Oftast som en mjuk knöl som du kan se eller känna, ofta i ljumsken eller vid naveln. Den blir större när du hostar, krystar eller står och mindre när du ligger ner. En del känner värk, sveda eller en tung, dragande känsla; andra känner ingenting alls.

  • Kvinnor får samma slags knölar, men lårbråck och navelbråck är förhållandevis vanligare hos kvinnor. Ett lårbråck är en liten knöl högst upp på låret, ofta hos kvinnor över 50, och fastnar oftare, så det bör undersökas av en läkare snart.

  • Oftast ett ljumskbråck: en utbuktning i ljumsken som kan gå ner i pungen, med värk eller en tyngdkänsla som blir värre när du har stått eller lyft, eller mot slutet av dagen. Ungefär 27 % av männen får ett ljumskbråck någon gång.

  • Hos vuxna nej: den svaga punkten i muskulaturen finns kvar. Små bråck som ger få eller inga symtom kan ibland följas upp i stället för att opereras. Hos bebisar sluter sig navelbråck oftast av sig själva senast vid 5 års ålder.

  • Oftast inte direkt, men det kan klämmas in (strangulerat bråck) och förlora sin blodtillförsel, och då är det akut. Plötslig, mycket svår smärta, en knöl som blir hård, öm eller missfärgad eller inte går tillbaka, kräkningar eller att du inte kan bajsa eller släppa väder kräver akut hjälp nu.

  • Nej. Ett litet ljumskbråck med få symtom kan följas med regelbundna kontroller, och ett hiatusbråck sköts ofta med ändrade levnadsvanor och läkemedel. Operation rekommenderas oftast för bråck som gör ont eller växer, och för lårbråck eftersom de oftare fastnar.

  • Full återhämtning tar oftast 4 till 6 veckor. De flesta går tillbaka till jobbet efter 1 till 2 veckor, eller upp till 6 veckor om jobbet innebär tunga lyft, och undviker tunga lyft i minst 4 till 6 veckor. Din kirurg berättar när du kan köra bil.

  • Många har inga. När det finns symtom är de oftast desamma som vid sura uppstötningar (reflux): halsbränna, mat eller syra som kommer tillbaka upp, uppblåsthet, rapningar, illamående och ibland smärta eller svårt att svälja. Svårt att svälja, blodiga kräkningar eller viktnedgång behöver undersökas av en läkare samma dag.

  • Många bråck går tillbaka av sig själva när du ligger ner, och en läkare kan visa dig hur du försiktigt trycker tillbaka det. Tvinga aldrig tillbaka en knöl som är hård, gör ont eller är missfärgad: det kan vara ett inklämt bråck som behöver akut vård.

  • Tunga lyft och krystande ökar trycket inne i magen och kan pressa ut vävnad genom en svag punkt, så de kan utlösa ett bråck eller göra det större. Lyft med böjda knän och bördan nära kroppen, be om hjälp med tunga saker och fråga din läkare vilka aktiviteter som är säkra om du redan har ett bråck.

  • Ett stödbälte eller bråckband kan lindra obehaget för en del, men det lagar inte den svaga punkten och hindrar inte att bråcket kläms in. Fråga din läkare innan du använder ett, och låt det inte fördröja att du får ett bråck som växer eller gör ont undersökt.

  • Oftast genom att en läkare undersöker knölen, ofta medan du står upp och hostar. Om det är oklart kan ultraljud, CT eller MRI bekräfta det. Ett hiatusbråck upptäcks ibland vid undersökningar för halsbränna eller sväljningsbesvär.

Blogg

Källor

  1. NHS: Hernia
  2. NHS: Inguinal hernia repair
  3. NHS: Femoral hernia repair
  4. NHS: Umbilical hernia repair
  5. NHS: Hiatus hernia
  6. NIDDK: Inguinal hernia
  7. MedlinePlus: Hernia

Uppdaterad . Hälsoinformation, inte medicinsk rådgivning. Din läkare känner till hela din situation; fråga hen om ditt provsvar.