Blodstatus (CBC): normalvärden och vad ditt blodprov betyder

Blodstatus heter CBC (complete blood count) på engelska. Du kan också se det kallas CBP (complete blood picture), FBC (full blood count) eller hemogram. Det är ett enda blodprov som räknar och mäter de tre sorters celler som finns i blodet:

• Röda blodkroppar, som bär syre med hjälp av hemoglobin. Provsvaret visar hemoglobin, antal röda blodkroppar, hematokrit (EVF) och erytrocytindex (MCV, MCH, MCHC, RDW).
• Vita blodkroppar, som bekämpar infektioner. Det totala antalet (WBC eller LPK) och differentialräkningen (diff), som delar upp dem i fem typer.
• Trombocyter (blodplättar), som hjälper blodet att levra sig.

Läkare tar provet vid hälsokontroller, när du är trött, har feber, en infektion, blåmärken eller blödningar, inför en operation och för att följa sjukdomar eller läkemedel som påverkar blodet. Vissa provsvar visar också SR (sänka, på engelska ESR). Den ingår inte i blodstatus men tas ofta samtidigt.

Lågt hemoglobin betyder blodbrist (anemi). WHO använder gränsen under 13 g/dL för män, under 12 för kvinnor. Under graviditet är gränsen under 11 under första och tredje trimestern och under 10,5 under andra, när blodet naturligt blir mer utspätt. Blodbrist kan ge trötthet, andfåddhet, hjärtklappning, blek hud, yrsel och huvudvärk.

MCV (de röda blodkropparnas storlek) ger ledtrådar om orsaken:

• Små röda blodkroppar (lågt MCV): oftast järnbrist, till exempel av kraftiga menstruationer, graviditet, kost med lite järn eller en långsam blödning från magen eller tarmen. Talassemi-anlag, som är vanligt i Sydasien, Medelhavsområdet och Mellanöstern, ger också små celler, ofta med normalt eller högt antal röda blodkroppar.
• Stora röda blodkroppar (högt MCV): brist på vitamin B12 eller folat, regelbunden alkohol, för låg ämnesomsättning (underfunktion i sköldkörteln), leversjukdom eller vissa läkemedel.
• Normalstora celler: långvarig sjukdom, njursjukdom, en nyligen inträffad blödning eller flera orsaker samtidigt.

Högt hemoglobin eller hematokrit beror oftast på uttorkning, rökning eller att man bor på hög höjd. Mer sällan beror det på lung- eller hjärtsjukdom eller en sjukdom i benmärgen (polycytemi).

Ett högt antal vita blodkroppar (över cirka 11 000 per µL) betyder oftast att kroppen bekämpar något: en bakterieinfektion (ofta höga neutrofiler), inflammation, en skada eller operation, stress eller kortisonläkemedel. Värdet stiger också lite under graviditet och hos rökare. Mycket höga värden, eller omogna celler (blaster) på provsvaret, behöver snabbt bedömas av läkare, eftersom de i sällsynta fall kan betyda blodcancer, till exempel leukemi.

Ett lågt antal vita blodkroppar (under cirka 4 000 per µL) är vanligt en kort tid vid virusinfektioner. Det kan också bero på vissa läkemedel (bland annat cytostatika och vissa antibiotika, läkemedel mot överfunktion i sköldkörteln och psykiatriska läkemedel), brist på B12 eller folat, autoimmuna sjukdomar och, i sällsynta fall, problem i benmärgen. Lågt antal neutrofiler ökar risken för infektion. Tillsammans med feber kan det vara akut.

Höga eosinofiler betyder oftast allergi, astma, eksem eller maskinfektioner, som är vanliga i många länder.

Låga trombocyter (trombocytopeni), under cirka 150 000 per µL, är vanligt vid virusfeber, särskilt denguefeber. Det kan också bero på vissa läkemedel, hög alkoholkonsumtion, leversjukdom, förstorad mjälte, graviditet och immunsjukdomar (ITP). Trombocyterna kan klumpa ihop sig i provröret så att värdet ser falskt lågt ut. Därför tas ett oväntat lågt värde ofta om.

Vid denguefeber sjunker trombocyterna ofta kraftigt runt dag 3 till 7 av febern, när febern går ner. Det är den kritiska fasen, då läkare håller extra koll på varningstecken: svår magsmärta, upprepade kräkningar, blödande tandkött eller näsblod, blod i kräkningar eller avföring, oro eller ovanlig dåsighet. Ett enskilt värde avgör inte behandlingen. Hur du mår betyder mer. Ta inte acetylsalicylsyra (aspirin) eller ibuprofen mot feber som kan vara dengue. Fråga läkare eller apotek vad som är säkert.

Höga trombocyter (trombocytos), över cirka 450 000 per µL, kommer oftast efter järnbrist, infektion eller inflammation, en operation eller om mjälten har tagits bort. I sällsynta fall beror det på en sjukdom i benmärgen, något läkaren undersöker om värdet förblir högt.

• Ett litet blodprov tas från en ven (eller ett stick i hälen eller fingret på bebisar). Du behöver inte fasta inför blodstatus, om inte andra prover vid samma besök kräver det.
• Svaret kommer oftast samma dag, ofta inom några timmar.
• Drick som vanligt: uttorkning kan få hemoglobin och hematokrit att se högre ut.
• Berätta för vårdpersonalen om du nyligen varit sjuk, om du är gravid och vilka läkemedel du tar, eftersom det kan påverka värdena.
• Om något avviker tittar läkare ofta på ett blodutstryk (cellerna i mikroskop) eller tar om provet.

• Se till helheten. Ett enstaka värde strax utanför referensintervallet, när allt annat är normalt och du inte har några symtom, är vanligt och betyder ofta ingenting.
• Ta om provet efter en sjukdom. Förkylningar och andra infektioner kan påverka vita blodkroppar och trombocyter i ett par veckor.
• Vid blodbrist behöver orsaken hittas, inte bara behandlas: järnstatus (ferritin), B12 och folat är de vanliga nästa proverna.
• Tillskott av järn, B12 och folat är din läkares beslut. Att ta järn utan att ha testats kan dölja en orsak som behöver hittas, och för mycket järn är skadligt.
• Ät för friskt blod: järn (linser, bönor, gröna bladgrönsaker, kött, fisk, ägg, berikade flingor) tillsammans med C-vitamin, och B12 från mejeriprodukter, ägg, fisk eller berikade livsmedel om du är vegetarian eller vegan.