Symtom på tyfoidfeber: feberförloppet, farotecknen och vilket prov du kan lita på

Tyfoidfeber är en infektion med bakterien Salmonella Typhi. Den sprids via mat eller vatten som är förorenat med bakterien, oftast från avföring från någon som har sjukdomen eller bär på den. När bakterierna har svalts förökar de sig och sprids ut i blodet.

Den är vanlig där tillgången till rent vatten och avlopp är begränsad, i delar av Asien, Afrika samt Central- och Sydamerika. Man uppskattar att 9 miljoner människor blir sjuka i tyfoidfeber varje år, och att ungefär 110 000 dör.

Paratyfoidfeber är en liknande sjukdom som orsakas av Salmonella Paratyphi, och den testas och behandlas på ungefär samma sätt.

Smittbärare: en del har kvar bakterierna i kroppen efter att symtomen har gått över, ibland i månader eller år, och kan föra smittan vidare utan att känna sig sjuka.

Symtomen börjar oftast 6 till 30 dagar efter smittan, ofta långsamt:

• feber som stiger lite för varje dag och når 39 till 40°C (103 till 104°F) den tredje eller fjärde dagen, och som varar i mer än 3 dagar
• huvudvärk, svaghet och trötthet
• frossa och värk i kroppen
• torrhosta
• dålig aptit, illamående
• magsmärta och förstoppning eller diarré, som ofta kommer efter de andra symtomen
• ibland utslag med platta, ljusrosa (rosenfärgade) fläckar, oftast på bröstet eller magen

Utan behandling kan tyfoidfeber pågå i en månad eller längre. Med rätt antibiotika blir de flesta helt friska.

Allvarliga komplikationer drabbar ungefär 10 till 15 % av dem som vårdas på sjukhus för tyfoidfeber, oftast efter 2 till 3 veckors sjukdom:

• blödning i tarmen
• hål på tarmen (tarmperforation), som kan ge en svår infektion i bukhinnan (peritonit)
• förvirring eller dåsighet

Sök akut hjälp nu vid:

• plötslig magsmärta som blir värre och värre
• svart eller mörkröd avföring
• blodiga kräkningar, eller kräkningar som ser ut som kaffesump

Återfall: upp till 10 % får symtom igen, oftast 1 till 3 veckor efter att de har blivit friska. Kontakta din läkare om febern kommer tillbaka efter att du har avslutat behandlingen.

Smittbärare: ungefär 1 till 4 % av dem som har behandlats bär fortfarande på bakterierna ett år senare. En läkare kan kontrollera din avföring innan du går tillbaka till arbete med livsmedel, inom vården eller med små barn.

• Blododling är det prov som föredras: laboratoriet odlar fram bakterierna ur ett blodprov. En enda odling hittar dem i ungefär 50 % av fallen, så läkarna tar ibland mer än en, helst innan antibiotika sätts in.
• Benmärgsodling hittar ungefär 80 %, men det är ett ingrepp som bara görs ibland.
• Avföringsodling är oftast negativ under den första veckan.

Widaltestet är opålitligt. Det används ofta eftersom det är billigt, men det kan bli positivt hos personer som inte har tyfoidfeber (till exempel efter en tidigare infektion eller vaccination) och negativt hos personer som har den. Ett Widalresultat ensamt ska inte avgöra om du har tyfoidfeber eller vilken antibiotika du behöver. Snabbtester är inte heller särskilt träffsäkra.

Läkarna tar också ett blodstatus (CBC) och testar, där de är vanliga, för malaria och denguefeber. Vår guide om denguefeber förklarar hur den febern skiljer sig.

Tyfoidfeber behandlas med antibiotika, som förkortar sjukdomen och minskar risken för komplikationer och död. Vilken antibiotika som används beror på var smittan skedde, eftersom antibiotikaresistensen ökar, bland annat extremt resistent tyfoidfeber. Din läkare kan beställa prover för att välja rätt sort.

• Ta antibiotikan exakt enligt ordination, och ta hela kuren, även när du mår bättre. Om du slutar för tidigt kan sjukdomen komma tillbaka, och det bidrar till att resistens sprids.
• Köp inte antibiotika utan recept och använd inte överblivna tabletter: fel antibiotika kan fördröja rätt behandling.
• Febern kan vara kvar i ungefär 5 dagar efter att behandlingen har börjat. Om den inte har börjat gå ner då, eller om du mår sämre, kontakta din läkare igen.
• Vila, drick mycket, och ät små, enkla måltider när du orkar. Paracetamol kan hjälpa mot febern; följ förpackningen eller fråga på apoteket, och fråga en läkare när det gäller barn.
• Svår tyfoidfeber behandlas på sjukhus.

Skydda andra: tvätta händerna noga med tvål efter toalettbesök och innan du rör mat, och laga inte mat åt andra förrän din läkare säger att det är säkert. Vilket läkemedel, och hur mycket, avgör din läkare.

• Säkert vatten: drick vatten på flaska, kokat vatten eller vatten som har desinficerats. Undvik is om den inte är gjord av säkert vatten.
• Säker mat: ät mat som är ordentligt tillagad och fortfarande varm. Undvik opastöriserad mjölk. Skölj frukt och grönsaker i säkert vatten, eller skala dem själv.
• Tvätta händerna med tvål och vatten, särskilt efter toalettbesök och innan du äter eller lagar mat.
• Vaccin: WHO rekommenderar ett konjugerat tyfoidvaccin (typhoid conjugate vaccine), en enda spruta, för barn från 6 månaders ålder och vuxna i länder där tyfoidfeber är vanligt. Resenärer kan också vaccinera sig mot tyfoidfeber, helst några veckor före avresan; fråga en läkare eller en vaccinationsmottagning vilket vaccin och när. Inget vaccin skyddar helt, så det är fortfarande viktigt att vara försiktig med mat och vatten.