Kreatinin: normalvärde, höga värden och vad ditt provsvar betyder

Kreatinin är en restprodukt som bildas när musklerna använder energi. Det bildas i en ganska jämn takt, förs med blodet och filtreras av njurarna ut i urinen.

Eftersom kroppen bildar kreatinin jämnt och njurarna rensar bort det, är nivån i blodet ett bra vardagsmått på hur väl njurarna filtrerar. När filtreringen går långsammare samlas kreatinin och värdet stiger.

Blodprovet kallas ofta kreatinin i serum, S-kreatinin (P-kreatinin), och ingår i njurfunktionsprover (på engelska KFT eller RFT) tillsammans med urea, BUN, natrium och kalium. Det finns också ett prov på kreatinin i urinen, som oftast används för att räkna ut kvoten mellan albumin och kreatinin i urinen och visar om äggvita läcker ut i urinen.

Kreatinin i sig beror på muskelmassa, ålder och kön, så samma värde kan vara normalt för en person och högt för en annan. Därför räknar labben om det till ett eGFR: en uppskattning av hur många milliliter blod njurarna filtrerar per minut, anpassad till en standardkroppsstorlek.

De flesta labb använder i dag ekvationen CKD-EPI 2021, som bygger på kreatinin, ålder och kön (och inte längre etnicitet). Ett eGFR på 90 eller mer är normalt. 60 till 89 kan vara normalt för en äldre person. Under 60 i tre månader eller mer är kronisk njursjukdom.

eGFR blir mindre exakt om du har mycket stor eller mycket liten muskelmassa, är gravid, har genomgått en amputation, äter strikt vegetariskt eller mycket proteinrikt, eller om njurfunktionen ändras snabbt. Läkaren kan då även använda ett prov på cystatin C.

Ett värde över labbets intervall kan bero på saker som inte har med njursjukdom att göra:

• Uttorkning: att man druckit för lite, värme, kräkningar eller diarré
• Mycket muskler, hård träning dagen eller dagarna före provet, eller kreatintillskott
• En stor måltid med tillagat kött timmarna före provet
• Vissa läkemedel, till exempel vissa smärtstillande (NSAID som ibuprofen), vissa blodtrycksläkemedel och vissa antibiotika. Sluta aldrig med ett förskrivet läkemedel på egen hand, utan fråga läkaren som skrev ut det.

Det kan också betyda att njurarna filtrerar mindre:

• Akut njurskada: ett plötsligt fall, ofta vid uttorkning, en allvarlig infektion eller ett stopp i urinvägarna
• Kronisk njursjukdom: en långsam försämring, oftast efter många år med diabetes eller högt blodtryck
• Ett stopp i urinvägarna, till exempel en förstorad prostata eller njursten

Läkaren brukar ta om provet, titta på ditt eGFR och jämföra med tidigare svar. Ett stabilt värde är något helt annat än ett som stiger snabbt.

Lågt kreatinin är sällan något att oroa sig för. Det speglar oftast mindre muskelmassa: hos äldre, personer med liten kroppsbyggnad, efter en lång sjukdom eller viktnedgång, eller vid en kost som till största delen är växtbaserad.

Det är också normalt att det sjunker under graviditet, eftersom njurarna filtrerar mer. Mycket låga värden kan höra ihop med undernäring, svår leversjukdom eller sjukdomar som bryter ner musklerna, något läkaren letar efter om det finns andra tecken.

En sak att tänka på: vid liten muskelmassa kan ett kreatinin som ser ”normalt” ut dölja en nedsatt njurfunktion. Det är ett av skälen till att eGFR och ibland ett prov på cystatin C används.

• Det är ett litet blodprov från en ven. Du behöver oftast inte fasta, om inte andra prover vid samma besök kräver det.
• Undvik hård träning dagen innan och en stor måltid med tillagat kött kvällen innan, eftersom båda kan höja värdet.
• Drick som vanligt. Uttorkning kan driva upp kreatininet.
• Berätta för labbet eller din läkare om du tar kreatintillskott, vilka läkemedel du tar och om du är gravid.
• Svaret kommer oftast samma dag. Många provsvar visar även eGFR, urea och BUN.

Kreatinin ingår i de flesta rutinkontroller. Det kontrolleras oftare om du har:

• Diabetes eller högt blodtryck: minst en gång om året, tillsammans med ett urinprov för albumin, eftersom det är de två vanligaste orsakerna till njursjukdom
• Kronisk njursjukdom: från en gång om året till med några månaders mellanrum, beroende på stadium
• Läkemedel som påverkar njurarna: när du börjar med dem och sedan med de intervall som din läkare bestämmer
• Hjärtsjukdom, njursjukdom i släkten, eller om du är över 60

• Håll blodtryck och blodsocker inom dina målvärden. De två betyder mest för njurarnas hälsa på lång sikt.
• Drick tillräckligt med vatten för klimatet och din aktivitet, om inte din läkare sagt att du ska begränsa vätskan.
• Var försiktig med smärtstillande. Använd NSAID som ibuprofen bara enligt anvisning och fråga på apoteket om du tar dem ofta.
• Dra ner på saltet och mycket salt processad mat. Det hjälper både blodtrycket och njurarna.
• Rök inte, håll dig aktiv och håll en sund vikt.
• Fråga innan du tar kosttillskott eller naturläkemedel, särskilt om ditt eGFR är lågt.
• Läkemedel och kostförändringar vid njursjukdom är din läkares beslut. Vissa läkemedel behöver lägre dos när njurfunktionen är nedsatt, så berätta alltid ditt eGFR för läkare och apotekspersonal.