Kolesterol och blodfetter (lipidstatus): normalvärden för HDL, LDL och triglycerider

Ett prov på blodfetter (även kallat lipidstatus, lipidprofil eller kolesterolprov) mäter de fetter i blodet som påverkar hjärtat och blodkärlen:

• Totalkolesterol: allt kolesterol tillsammans
• LDL-kolesterol: det ”onda” som lagras i kärlväggarna som plack
• HDL-kolesterol: det ”goda” som för överskottet av kolesterol tillbaka till levern
• Triglycerider: fett från mat och alkohol som lagras som energi
• Ofta VLDL, non-HDL-kolesterol och kvoten mellan totalkolesterol och HDL, som räknas ut från de andra värdena

Kolesterol är inte dåligt i sig: kroppen behöver det för celler och hormoner. Problemet är för mycket LDL under för lång tid, vilket gör blodkärlen trängre och ökar risken för hjärtinfarkt och stroke. Den risken byggs upp i det tysta under många år, och därför är provet viktigt även när du mår bra.

LDL-kolesterol (det ”onda”) är det värde läkare följer mest. Ju lägre LDL, desto lägre risk, och för de flesta finns ingen nivå som är ”för låg”. Om du redan har hjärtsjukdom, diabetes eller andra starka riskfaktorer siktar läkare oftast på under 70 mg/dL (1,8 mmol/L), och vissa riktlinjer går ner till under 55 för dem med högst risk.

HDL-kolesterol (det ”goda”) hjälper till att rensa bort kolesterol från blodkärlen. Lågt HDL (under 40 hos män, under 50 hos kvinnor) ökar risken och hänger ofta ihop med höga triglycerider, övervikt, rökning eller stillasittande. Att höja HDL med tabletter har inte visat sig skydda hjärtat, men livsstilsförändringar som höjer det hjälper.

VLDL transporterar triglycerider. Laboratorier räknar oftast ut det som triglycerider delat med 5 (i mg/dL), så ett högt VLDL betyder i stort sett höga triglycerider.

Non-HDL-kolesterol (totalkolesterol minus HDL) räknar ihop alla sorters kolesterol som kan täppa till blodkärlen. Det är särskilt användbart när triglyceriderna är höga eller när provet inte togs fastande.

Nästan aldrig. Högt kolesterol gör inte ont och ger oftast inga tecken alls förrän det har gjort ett blodkärl så trångt att det orsakar bröstsmärta, hjärtinfarkt eller stroke. Därför är ett blodprov det enda sättet att veta.

Sällsynta synliga tecken, främst hos personer med mycket högt ärftligt kolesterol, är gulaktiga fettavlagringar på ögonlocken (xantelasma) eller över senor, och en ljus ring runt den färgade delen av ögat före 45 års ålder. Om du märker sådana tecken, be din läkare om ett prov på blodfetter.

Högt LDL eller totalkolesterol beror oftast på en blandning av gener och livsstil: mat med mycket mättat fett och transfett, övervikt, för lite rörelse och rökning. Det kan också höjas av underfunktion i sköldkörteln, njursjukdom, vissa läkemedel och graviditet. Ett LDL på 190 mg/dL eller mer, särskilt om det finns tidiga hjärtinfarkter i släkten, tyder på familjär hyperkolesterolemi, en ärftlig sjukdom som behöver behandlas och där nära släktingar bör kontrolleras.

Höga triglycerider hänger oftast ihop med övervikt, typ 2-diabetes eller högt blodsocker, regelbunden alkohol, söta drycker och snabba kolhydrater, underfunktion i sköldkörteln eller njursjukdom. Mycket höga triglycerider, 500 mg/dL eller mer, ökar risken för pankreatit, en smärtsam inflammation i bukspottkörteln, och behöver snabb behandling.

Läkare bedömer inte kolesterolet ensamt. De väger ihop det med din ålder, ditt blodtryck, ditt blodsocker, om du röker och din släkthistoria för att uppskatta din risk de kommande 10 åren, och bestämmer behandling utifrån det.

• Ett litet blodprov tas från en ven, ibland som ett stick i fingret.
• Fasta: många riktlinjer godtar nu ett prov utan fasta vid rutinkontroller. Din läkare eller vårdcentral kan ändå be dig fasta i 9 till 12 timmar (vatten går bra), särskilt om dina triglycerider var höga tidigare eller om andra fasteprover tas samtidigt.
• Undvik alkohol i 24 timmar och en ovanligt stor, fet måltid kvällen innan.
• Ta dina vanliga läkemedel om du inte fått andra besked, och berätta för vårdpersonalen vilka du tar.
• En nyligen genomgången sjukdom, operation eller stor viktförändring kan påverka värdena i några veckor.

• Friska vuxna: vart 4:e till 6:e år från ungefär 20 års ålder, oftare vid riskfaktorer.
• Diabetes, högt blodtryck, rökning, tidig hjärtsjukdom i släkten eller övervikt: oftast varje år eller enligt din läkares råd.
• Barn: en gång mellan 9 och 11 års ålder och igen mellan 17 och 21, tidigare om högt kolesterol finns i släkten.
• Efter att du börjat med eller ändrat ett kolesterolläkemedel: ungefär 4 till 12 veckor senare, sedan var 3:e till 12:e månad.

• Ät mer lösliga fibrer: havre, korn, bönor, linser, äpplen och loppfrön hjälper till att sänka LDL.
• Byt mättat fett mot omättat: mindre smör, ghee, fett rött kött och feta mejeriprodukter; mer olivolja, senapsolja eller jordnötsolja, nötter, frön och fisk.
• Dra ner på transfett och snabba kolhydrater: friterade snacks, bakverk, godis, vitt bröd och söta drycker höjer LDL och triglycerider.
• Rör på dig de flesta dagar: ungefär 150 minuter i veckan av rask aktivitet sänker triglyceriderna och höjer HDL.
• Gå ner lite i vikt om du har övervikt, sluta röka och begränsa alkoholen, som höjer triglyceriderna.
• Kolesterolsänkande läkemedel är din läkares beslut. Statiner och andra läkemedel förebygger hjärtinfarkt och stroke för många. Börja, sluta eller ändra aldrig på egen hand, och berätta för din läkare om du får muskelvärk eller andra biverkningar.