Symtom på njursjukdom: tecknen på njurskada och proverna som hittar den

Du har två njurar, var och en ungefär lika stor som en knytnäve, under revbenen på varsin sida om ryggraden. Varje minut filtrerar de ditt blod och tar bort restprodukter och överskott av vatten som urin. De håller också salter och mineraler i balans, hjälper till att reglera blodtrycket, bidrar till att bilda röda blodkroppar och håller skelettet starkt.

Kronisk njursjukdom (CKD) betyder att njurarna är skadade och filtrerar sämre än de borde, under tre månader eller längre. Det är vanligt, särskilt med stigande ålder, och vanligare hos personer med sydasiatiskt eller afrikanskt ursprung.

Njurarna har stor reservkapacitet, så de kan förlora en stor del av sin funktion innan du känner något. National Kidney Foundation uppskattar att bara ungefär 1 av 10 personer med CKD vet om att de har det. Därför är det prover, inte symtom, som oftast avslöjar njursjukdom.

I början: oftast ingenting alls. Den första ledtråden är ofta ett rutinmässigt blod- eller urinprov som togs av ett annat skäl. En del märker skummande urin, svullna ögon eller att de kissar mer på natten, vilket kan vara tidiga tecken på att äggvita läcker ut eller att njurarna koncentrerar urinen sämre.

Senare, när funktionen sjunker:

• Tecken från vätska: svullna anklar, fötter eller händer, svullna ögon, andfåddhet
• Tecken från urinen: kissar mer, särskilt på natten, blod i urinen, skummande urin
• Tecken på ansamlade slaggprodukter: trötthet, klåda eller torr hud, dålig aptit och viktnedgång, illamående, muskelkramper, svårt att sova, svårt att koncentrera sig, huvudvärk
• Hos män: erektionsproblem. Hos kvinnor: mensen kan bli oregelbunden eller utebli vid långt framskriden sjukdom.

När njurarna sviktar (stadium 5): symtomen blir starkare, och dialys eller en transplantation kan behövas. Enligt siffror från NHS händer det bara ungefär 2 av 100 personer med CKD. De flesta klarar sig med läkemedel och regelbundna kontroller.

Akut njurskada (AKI) är något annat: den kommer under timmar eller dagar, ofta i samband med en annan sjukdom. Tecknen är att du kissar mycket mindre än vanligt, är mycket törstig, mår illa eller kräks, får svullna ben, blir förvirrad eller dåsig och blir andfådd när du ligger ner. Akut njurskada behöver bedömas av en läkare samma dag.

Oftast inte. Kronisk njursjukdom är nästan alltid smärtfri, och det är ett av skälen till att den går obemärkt förbi.

Smärta från njurarna känns i sidan eller ryggen, strax under revbenen, och har oftast en annan orsak:

• Njurbäckeninflammation (njurinfektion): smärta i sidan eller ryggen med feber, frossa och illamående, ofta med sveda när du kissar. Den behöver bedömas av en läkare samma dag.
• Njursten: kraftig, krampaktig smärta som kommer i vågor, från ryggen eller sidan ner mot ljumsken, ibland med blod i urinen.

Det mesta ont i ländryggen kommer från muskler och leder, inte från njurarna. Ryggont utan feber och utan förändring i urinen är sällan ett njurproblem.

• Diabetes: högt blodsocker skadar njurarnas små filter. Det är en av de två vanligaste orsakerna.
• Högt blodtryck: belastar de små blodkärlen i njurarna. Det är den andra vanligaste orsaken, och njursjukdom kan i sin tur höja blodtrycket ytterligare.
• Hjärtsjukdom och höga blodfetter, som påverkar blodkärlen som försörjer njurarna.
• Inflammation i njurarna (glomerulonefrit), upprepade njurinfektioner och ärftliga sjukdomar som polycystisk njursjukdom.
• Hinder för urinflödet, till exempel njursten som kommer tillbaka gång på gång eller en förstorad prostata.
• Långvarig användning av vissa läkemedel, till exempel regelbundet bruk av inflammationsdämpande smärtstillande (NSAID som ibuprofen eller diklofenak) och litium. Sluta inte med ett förskrivet läkemedel av den anledningen, utan fråga din läkare om du behöver ta njurprover.
• En tidigare akut njurskada, som kan ge bestående skador.

Eftersom tidig njursjukdom inte märks rekommenderas personer med högre risk att ta regelbundna prover även när de mår bra:

• Diabetes: en njurkontroll varje år
• Högt blodtryck eller hjärtsjukdom
• Njursvikt eller ärftlig njursjukdom i släkten
• En tidigare akut njurskada, njursten som kommer tillbaka, en förstorad prostata eller lupus (SLE)
• Långvariga läkemedel som kan påverka njurarna, till exempel litium eller regelbundet bruk av NSAID-preparat mot smärta
• Ålder över 60, och personer med sydasiatiskt eller afrikanskt ursprung, som har högre risk
• Äggvita eller blod i urinen som har hittats tidigare utan känd orsak

Fråga din läkare hur ofta du bör ta prover.

Två enkla prover hittar de flesta fall av njursjukdom, oftast långt innan symtomen kommer:

• Ett blodprov för kreatinin, en restprodukt som njurarna rensar bort. Labbet räknar om det till ett eGFR (beräknad glomerulär filtrationshastighet), som visar hur mycket blod njurarna filtrerar varje minut. Ett eGFR under 60 i tre månader eller längre betyder CKD, och under 15 betyder njursvikt. Vår guide om kreatinin förklarar värdena och stadierna och har en kalkylator.
• Ett urinprov för albumin, en äggvita som friska njurar håller kvar i blodet. Kvoten mellan albumin och kreatinin i urinen (ACR) visar hur mycket som läcker ut.

Provsvar anges i någon av enheterna, så kontrollera vilken som står på ditt. Ett förhöjt värde tas oftast om för att bekräfta det, eftersom träning, en infektion eller mens kan höja det tillfälligt.

Läkaren kan också ta en urinsticka för blod och äggvita, göra en ultraljudsundersökning av njurarna och ta andra blodprover som kalium och blodstatus (CBC), eftersom njursjukdom kan ge blodbrist.

Det finns inget botemedel mot kronisk njursjukdom, men behandling kan bromsa den och skydda hjärtat, och ju tidigare den börjar desto bättre.

• Att hålla blodtrycket under kontroll är det viktigaste steget. Läkare använder ofta läkemedel som också skyddar njurarna. Din läkare bestämmer vilket och hur mycket.
• Att hålla blodsockret under kontroll om du har diabetes. Vissa diabetesläkemedel hjälper också njurarna att fungera längre.
• Läkemedel som sänker blodfetterna och skyddar hjärtat, eftersom CKD ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.
• Kontrollera innan du tar ett nytt läkemedel, smärtstillande, kosttillskott eller naturläkemedel, även traditionella medel: en del kan skada njurarna, och många läkemedel behöver en annan dos när njurarna filtrerar sämre. Berätta ditt eGFR för varje läkare och farmaceut.
• Rök inte, håll dig aktiv, sikta på en hälsosam vikt och ät mindre salt. En dietist kan ge råd om protein, kalium och fosfat om din njurfunktion är nedsatt.
• Drick så mycket att urinen är ljus, om inte din läkare har sagt att du ska begränsa vätskan.
• Gå på dina kontroller. Upprepade blod- och urinprover visar om behandlingen fungerar.

Om njurarna sviktar kan dialys eller en njurtransplantation ta över deras arbete. Ditt njurteam pratar med dig om det långt innan du behöver det.