Symtom på njursten: var det gör ont, när det är akut och hur du hindrar att stenarna kommer tillbaka

Plötslig, svår smärta i sidan eller ryggen som kommer i vågor? Det kan vara njursten. Här får du veta hur det märks, vilka tecken som behöver hjälp i dag och vad som hjälper stenen att komma ut.

Uppdaterad · Källor

Kort svar

Vilka är symtomen på njursten?

Små njurstenar ger ofta inga symtom och går ut med kisset utan att du märker det. Större stenar ger svår smärta i sidan av magen eller i nedre delen av ryggen som kommer och går och kan stråla ut mot ljumsken, ofta med illamående, täta trängningar, smärta när du kissar, grumligt kiss eller rosa, rött eller brunt kiss. Feber samtidigt behöver akut hjälp.

Hälsoinformation, inte medicinsk rådgivning. Din läkare känner till hela din situation; fråga hen om ditt provsvar.

Sida vid sida

Njursten eller urinvägsinfektion (UVI): så skiljer sig tecknen

Båda kan ge smärta och förändringar i kisset, och en sten kan leda till en infektion. Här är de vanliga skillnaderna.

Det du märkerNjurstenUrinvägsinfektion (UVI)
Den största smärtanSvår smärta i sidan eller nedre delen av ryggen som kommer i vågor, ibland med utstrålning mot ljumskenSveda eller stickningar när du kissar; tryck längst ner i magen
Hur det börjarOfta plötsligt, när en sten börjar röra sigOftast under en dag eller två
KissetRosa, rött eller brunt; ibland grumligt; det kanske bara kommer liteGrumligt, illaluktande, ibland med blod i
Att kissaBehöver kissa ofta; ibland smärta när du kissarTäta och brådskande trängningar
IllamåendeVanligt i samband med smärtanOftast inte
Hög feberInte vanligt: med en sten kan det betyda en infektion bakom ett stopp och behöver akut hjälpInte vanligt vid blåskatarr; med ryggsmärta tyder det på njurbäckeninflammation
UndersökningenUrinprov och blodprov; datortomografi (DT, CT-undersökning), eller ultraljud vid graviditet och hos barn under 16 årUrinsticka, ibland urinodling
BehandlingSmärtstillande och vätska; läkemedel som hjälper stenen att komma ut; ett ingrepp vid stora stenarEgenvård eller antibiotika

En sten och en infektion kan förekomma samtidigt. Vår guide om urinvägsinfektion förklarar urinvägsinfektioner närmare.

Checklista för symtom på njursten

Bocka för det som har stämt de senaste dagarna. Kortet visar om dina symtom lutar åt smärta från en sten eller åt förändringar i kisset. Inget sparas eller skickas någonstans.

Checklista för symtom på njursten

0 av 12 symtom ibockade

Tecken på stensmärta0/6
Förändringar i kisset0/6

Bocka för det som har stämt de senaste dagarna.

Den här checklistan sorterar symtomen i ett mönster för din läkare. Den kan inte ställa diagnosen njursten: andra tillstånd, bland annat urinvägsinfektion, blindtarmsinflammation och hos kvinnor graviditetskomplikationer, kan ge liknande smärta.

Vad är njursten?

Njursten (på läkarspråk nefrolitiasis, och när stenen ger kraftig smärta kallas det ofta njurstensanfall) är hårda, småstenliknande bitar som bildas i ena eller båda njurarna när ämnen i kisset samlas och fälls ut. De kan vara så små som ett sandkorn eller så stora som en ärta, och sällan mycket större.

De är vanliga: ungefär 11 % av männen och 6 % av kvinnorna i USA får njursten minst en gång. Har du haft en gång är det större risk att du får det igen.

  • Små stenar ger ofta inga symtom och går ut med kisset utan att du märker det.
  • Större stenar, eller stenar som fastnar i urinledaren (röret från njuren till urinblåsan), kan stoppa flödet av kiss och ge svår smärta eller blödning.
Typ av stenVad det innebär
Kalcium (kalciumoxalat eller kalciumfosfat)De vanligaste typerna
UrinsyraKan bildas när kisset är för surt
StruvitKan bildas efter en urinvägsinfektion
CystinOvanlig; beror på en ärftlig sjukdom

Vår guide om urinsyra och gikt förklarar högt urinsyravärde, som också kan ge stenar.

Vilka är symtomen på njursten?

  • svår smärta som oftast börjar i sidan av magen eller i nedre delen av ryggen
  • smärta som kommer och går och kan stråla ut mot ljumsken, testiklarna eller runt slidöppningen
  • illamående eller kräkningar
  • att du behöver kissa ofta, eller bara kan kissa en liten mängd
  • smärta när du kissar
  • grumligt eller illaluktande kiss
  • rosa, rött eller brunt kiss (blod i kisset)

Hög feber, eller att du känner dig varm, kall och darrig med de här symtomen, kan betyda en infektion, och då behöver du akut hjälp.

Små stenar kan ge lite eller ingen smärta. Den svåra smärtan kommer oftast när en sten lämnar njuren och blockerar urinledaren, röret som för kisset till urinblåsan.

Vad orsakar njursten, och vem får det?

Njursten bildas när ämnen som kalcium, oxalat och fosfor samlas i kisset. Det är större risk att du får njursten om du:

  • dricker för lite vatten
  • har metabolt syndrom eller övervikt
  • tar vissa läkemedel, bland annat acetylsalicylsyra (aspirin), syraneutraliserande medel (antacida), vätskedrivande läkemedel (diuretika) och vissa antibiotika (sluta inte med ett utskrivet läkemedel utan att fråga din läkare)
  • äter mycket protein och lite fibrer, eller mycket salt
  • är stillasittande eller sängliggande
  • ofta får njur- eller urinvägsinfektioner
  • har njursten i släkten
  • har haft njursten tidigare

Vår guide om urinvägsinfektion förklarar urinvägsinfektioner, som kan leda till struvitstenar.

Hur ställs diagnosen njursten?

En läkare kan ofta förstå det utifrån dina symtom. Undersökningarna kan vara:

  • urinprov, för att leta efter blod och infektion
  • blodprov, bland annat njurfunktion (kreatinin och eGFR), kalcium och urinsyra
  • datortomografi (DT, CT-undersökning) för vuxna med svår smärta, som visar stenens storlek och läge
  • ultraljud i stället, vid graviditet och för barn under 16 år

Om en sten kommer ut kan du bli ombedd att samla upp den så att laboratoriet kan analysera vad den består av. Det hjälper till att ta reda på hur nästa sten kan förebyggas.

Hur behandlas njursten?

De flesta njurstenar kan behandlas hemma med läkemedel, även om de fortfarande kan göra ont och kan ta några veckor att komma ut. En läkare kan ge dig:

  • smärtstillande
  • läkemedel mot illamående
  • läkemedel som hjälper stenen att komma ut med kisset

Du kommer att få rådet att dricka mycket vatten.

Större stenar, eller stenar som stoppar flödet av kiss eller ger svår smärta, kan behöva ett ingrepp:

  • Stötvågsbehandling (shock wave lithotripsy, ESWL): stötvågar utifrån kroppen krossar stenen till små bitar som du sedan kissar ut.
  • Ureteroskopi: ett tunt instrument förs upp genom urinröret för att ta bort eller krossa stenen; du kan oftast åka hem samma dag.
  • Perkutan nefrolitotomi (PCNL): stenen tas bort genom ett litet snitt i ryggen; du kan behöva stanna på sjukhus några dagar.

Vilket läkemedel, och hur mycket, avgör din läkare. Vid njurproblem passar inte alla smärtstillande läkemedel, så fråga en läkare eller på apoteket innan du tar något.

Hur kan du hindra att njurstenarna kommer tillbaka?

  • Drick mycket vatten: vuxna rekommenderas att dricka 2,5 till 3 liter om dagen och barn 1 till 2 liter, om inte en läkare har sagt åt dig att begränsa vätskan. Mörkt kiss betyder att du behöver dricka mer.
  • Tillsätt färskpressad citronsaft i vattnet; citrusfrukter innehåller citrat, som hjälper till att hindra att kristaller bildar stenar.
  • Undvik att dricka mycket kolsyrade drycker, drycker med koffein eller alkohol.
  • Få i dig tillräckligt med kalcium från maten. Kalcium från maten ökar inte risken för stenar, så ta inte bort det.
  • Ät mindre salt: vuxna bör få i sig mindre än 6 g om dagen.
  • Begränsa animaliskt protein, som kött, ägg och fisk, och ät även vegetabiliskt protein.
  • Håll en hälsosam vikt.
  • Om du har haft kalciumoxalatstenar kan din läkare råda dig att begränsa livsmedel med mycket oxalat, som spenat, rabarber, nötter och vetekli.

Vissa får också läkemedel som förebygger stenar, beroende på typ, till exempel kaliumcitrat, eller allopurinol vid urinsyrastenar. Gör inga stora förändringar i din kost utan att först prata med din läkare.

När du ska söka vård

Boka en tid

  • Svår smärta i sidan eller nedre delen av ryggen, eller smärta som kommer i vågor: få en akut tid på vårdcentralen eller akut sjukvårdsrådgivning i dag.
  • Symtom på njursten med hög feber, eller om du känner dig varm, kall eller darrig: få akut sjukvårdsrådgivning i dag.
  • Blod i kisset, eller smärta eller sveda när du kissar: kontakta vårdcentralen inom en dag eller två, och få akut sjukvårdsrådgivning i dag om du också har svår smärta eller feber.
  • Behandlas hemma för en sten och smärtan lättar inte, eller du kräks och kan inte behålla vätska: få sjukvårdsrådgivning samma dag.
  • Har haft njursten tidigare: fråga på vårdcentralen om undersökningar som kan hitta orsaken och vad som hjälper att förebygga en ny sten.

Sök akut hjälp nu (ring ditt lokala nödnummer) om någon har:

  • inte kunnat kissa alls
  • smärta i sidan eller ryggen med hög feber och frossa, och är förvirrad, dåsig eller mår mycket dåligt
  • så svår smärta att smärtstillande inte hjälper, med kräkningar som inte slutar

De flesta njurstenar går ut av sig själva med smärtstillande och mycket vatten. De här tecknen kan betyda en blockerad, infekterad njure och kan inte vänta. Kör inte själv.

Ont i sidan eller ryggen, eller blod i kisset? Prata igenom det.

Saluvo lyssnar på dina symtom med dina egna ord och på ditt eget språk, kontrollerar först om det finns varningstecken och berättar vilken läkare du bör träffa och hur snart. Har du redan svar på urinprov eller njurprover? Saluvo förklarar varje värde.

Fråga om mina symtom

Gratis att börja. Beskriv hur du mår med dina egna ord och på ditt eget språk.

Vanliga frågor

  • Ofta en plötslig, svår smärta i sidan av magen eller i nedre delen av ryggen som kommer och går i vågor och kan stråla ut mot ljumsken. Illamående, täta trängningar, smärta när du kissar och rosa, rött eller brunt kiss är också vanligt. Små stenar kanske inte ger några symtom alls.

  • Oftast i sidan av magen eller i nedre delen av ryggen, på ena sidan. När stenen rör sig kan smärtan stråla ut mot nedre delen av magen och ljumsken, testiklarna eller runt slidöppningen. Den kommer ofta i vågor och kan vara mycket svår.

  • Små stenar kan komma ut inom några dagar utan att du märker det. Andra kan ta några veckor, även med läkemedel som hjälper. Att dricka mycket vatten hjälper. Kontakta en läkare om smärtan inte lättar, och sök akut hjälp vid hög feber eller om du inte kan kissa.

  • Ja, de flesta njurstenar kommer ut med kisset utan ingrepp, särskilt små stenar, med hjälp av smärtstillande, mycket vatten och ibland läkemedel. Större stenar, eller stenar som stoppar flödet av kiss eller ger svår smärta, kan behöva ett ingrepp för att krossas eller tas bort.

  • När den är stor, stoppar flödet av kiss, ger smärta som smärtstillande inte rår på, kommer med hög feber eller infektion, eller inte går ut. En bildundersökning visar stenens storlek och läge, och din läkare avgör om stötvågsbehandling, ureteroskopi eller en operation behövs.

  • Vuxna rekommenderas att dricka ungefär 2,5 till 3 liter vatten om dagen och barn 1 till 2 liter, om inte en läkare har sagt åt dig att begränsa vätskan, till exempel vid hjärtsvikt eller njursvikt. Mörkt kiss betyder att du behöver dricka mer. Färskpressad citronsaft i vattnet kan hjälpa.

  • Mycket salt och animaliskt protein kan göra stenar mer sannolika. Den som har haft kalciumoxalatstenar kan behöva begränsa livsmedel med mycket oxalat, som spenat, rabarber, nötter och vetekli. Ta inte bort kalciumrik mat, och prata med din läkare innan du gör stora förändringar i din kost.

  • Nej. Kalcium från maten ökar inte risken för kalciumoxalatstenar, och att ta bort det rekommenderas inte. Se till att du får i dig tillräckligt med kalcium från kosten. Fråga din läkare innan du tar kalciumtillskott.

  • Ja. Har du haft njursten en gång är det större risk att du får det igen. Att dricka mycket vatten, äta mindre salt och animaliskt protein, hålla en hälsosam vikt och ta reda på vad stenen bestod av hjälper alla till att förebygga nästa. Fråga på vårdcentralen om undersökningar.

  • Komplikationer är ovanliga med behandling. En sten som stoppar flödet av kiss kan ge infektion, bland annat njurbäckeninflammation, och kan med tiden påverka hur bra njuren fungerar. Därför behöver hög feber med symtom på njursten, eller att inte kunna kissa, akut hjälp.

  • Njursten ger oftast svår, vågformad smärta i sidan eller ryggen, ofta med blod i kisset. En urinvägsinfektion ger oftast sveda när du kissar och täta trängningar. De kan förekomma samtidigt, och en läkare kan skilja dem åt med urinprov och ibland en bildundersökning.

  • Njursten under graviditeten behöver skötas av en läkare. Ultraljud används i stället för datortomografi. Om du är gravid och har smärta i sidan eller ryggen, hög feber eller blod i kisset, få akut sjukvårdsrådgivning samma dag, och fråga innan du tar något läkemedel.

  • Nej, öl är ingen behandling. Att dricka mycket alkohol är en av de saker man avråds från, och vatten är den bästa drycken för att hjälpa stenar att komma ut och förebygga nya. Fråga en läkare innan du provar någon huskur.

Prover som hjälper

Blogg

Källor

  1. NHS: Kidney stones
  2. NIDDK (NIH): Kidney stones, definition and facts
  3. NIDDK (NIH): Kidney stones, symptoms and causes
  4. NIDDK (NIH): Kidney stones, treatment
  5. NIDDK (NIH): Eating, diet and nutrition for kidney stones
  6. MedlinePlus: Kidney stones

Uppdaterad . Hälsoinformation, inte medicinsk rådgivning. Din läkare känner till hela din situation; fråga hen om ditt provsvar.